Ja den är så himla skoj. Det är “nej mamma”, dumma mamma”, “kan inte mamma”, “vill inte mamma” hela tiden. När Johan är hemma så är det “nej mapa”. Dante tittar på mej som att jag är trög som inte förstår att han inte tänker göra det jag ber honom om.
Men det blir konsekvenser av det hela och det är att tvn används mindre, inge godis, inget bad och inga roliga saker överhuvudtaget. Det tar hårt på den lille men det är mammas och pappas väg, inte Dantes.
Det tar hårt på mina mamma krafter att orka mej igenom kvällarna och helgerna. Det krävs mycket för att jag inte ska bli flyförbannad när vi kommer från dagis och jag är hungrig och trött. Jag får hålla tillbaka när jag tjatar för femtielfte gången att han ska äta upp maten eller städa undan efter sig. Det är verkligen tålamodskrävande just nu och jag är inte direkt känd för att ha bra tålamod. Men det blir bättre och bättre.
Men jag måste verkligen komma på ett bra sätt där jag inte tjatar ihjäl honom och oss. Ett sätt som verkligen ge effekt. Just nu prövar jag den här metoden där jag säger till en gång och sen så blir det det jag har sagt. Till exempel om han inte sitter still när han tittar på tv så stänger jag av om jag behöver säga till honom igen.
Hoppas verkligen att det kommer funka. För annars vet jag inte vad som händer. Jag kommer bli galen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar