Så då har äntligen lugnet lagt sig. Ganska skönt faktiskt.
Dante har idag pratat med Johan i telefon. Från att man ska hålla i den till att han tog luren och gick och satt sig i sin stol. Han börjar verkligen bli stor min lilla pojke.
Det är sjuk att det är mer än 2 år sen jag fick honom. Var tar tiden vägen och varför måste han bli så stor så fort? Det undrar sökert alla föräldrar....
Usch vad jag känner mej slut i kroppen nu. Nu börjar det verkligen kännas att jag inte tränat på 3 veckor. Det kommer inte bli skoj i morgon. Men vill man vara fin får man lida pin. Är det inte så man känner. Och det är ju precis det jag vill, känna mej fin. Glömde berätta förut att jag har ett mål med min träning och ändringen av kosten. Och det är att jag ska gå ner ett visst antal kilon till vi åker till London den 22 april. Antalet kilon vet jag inte nu, men jag vill ner till 80 kg. Tänkte att jag ska väga mej i morgon bitti innan jag åker till jobbet. Så efter det kan jag berätta hur mycket.
Som ni förstår kommer det den närmaste tide handla om vad jag äter, när jag äter, vad jag tränar och när jag tränar. Jag hoppas verkligen att det här funkar.....
All kärlek till dej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar