Söndag kväll betyder ångest. Måndags ångest närmare bestämt. Men den brukar lägga sig när jag väl har kommit till jobbet. Den här veckan som kommer så börjar jag sju. Väldigt drygt och stressigt på morgonarna. Jag går upp halv sex då ska jag hinna sminka mej, klä på mej, bre frukost mackorna, väcka Dante, klä honom, borsta tänderna på honom och mej, klä honom igen, komma ihåg allt som ska med, skrapa bilen, lämna honom på dagis, byta om och sen så är klockan för hoppningsvis bara 5 i sju. Inge skoj alls.
Och man kan räkna med att dom dagar som det är extra stressigt pga att vi är trött eller hamnat efter i "schemat", så kommer Dante bråka och inte vilja klä på sig eller inte vilja bli lämnad på dagis pga fel fröken eller för att han är trött.
Med andra ord så tycker jag inte om den kommande veckan. Det är bara att stå ut!
puss å kram på dej
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar